Kalo.blogg.se

Nu har jag levt med Epilepsi i 8 år och fler kommer det bli. Men sånna här dagar då man inte ens kan resa sig upp ur sängen önskar jag verkligen att jag hade sluppit den här sjukdommen. Jag vet att det finns mycket värre sjukdommar i världen men för mig har det räckt med Epilepsi som totalt slår ut mig vissa perioder. jag tar totalt 8 tabletter om dan och det blir såklart att jag råkar glömma vissa gånger och då blir det såhär. Tyvärr så finns det inget att göra en att bara vila tills det är borta men jag hatar verkligen att missa skolan för att jag inte orkar gå. Jag har missat otroligt mycket i skolan speciellt dom första åren då det blev så mycket sjukhus besök och mediciner krångla hit och dit. Ändå har jag haft tur och fått den lugna Epilepsin. När jag får anfall så svimmar jag bara och inga ryckningar eller nått sånt. Jag bara försvinner. Jag försvinner dagligen utan att svimma, jag försvinner in i en egen liten värld men oftast är det så kort och ingen bruka märka det. Ja vet hur jag kan fastna vid ljus på julen och sånt där, jag kunde sitta och titta på ljus i flera minuter. Och jag gör det fortfarande, det är riktigt jobbigt! Speciellt på lektioner och dom helt plötsligt snackar om nått jag inte lyssnat på för jag har försvunnit. Ofta blir folk irriterade och tror jag är helt dum i huvudet när jag frågar vad dom menar, men jag kan inte rå för det. Jag önskar att jag kunde förklara för alla dom som tror jag är helt störd bara för att jag har svårt med minnet och inte alltid kan lyssna igenom en hel lektion. Om jag inte hade fått Epilepsi på min vänstra (tror jag att det var) hjärnhalva så vet jag att jag hade fått så högre betyg eftersom jag inte kan komma ihåg det jag pluggar in. 

Folk förstår inte hur jobbigt det faktiskt är med Epilepsi, allting blir så mycket jobbigare!