Kalo.blogg.se

Allting känns som en hemsk mardröm och jag önskar att jag vaknar upp. Jag har förlorat min bästavän, mitt allt.. Känns tomt. Vet inte vad jag ska göra egentligen. Efter 1,6 år trodde man väl aldrig att det skulle sluta så snabbt. Jag sa bara allting som hot för att han skulle bättre sig men istället gjorde han det jag inte ville. Usch va det känns förjävligt.

Ärligt talat är jag rädd. Jag är rädd att möta problemen själv, jag är så jävla rädd. Jag har inte min livvakt som står bakom mig längre, jag har bara min dvärg (katalina) men..

Just nu låter jag säkert som nån liten tonårstjej som inte kan leva utan sin pojkvän. Jag hatar sådana statusar på facebook. Men jag kommer ha det förjävligt svårt.. Så är det bara men såklart det blir bättre med tiden men just nu känns det verkligen som allting har rasat och jag kommer inte kunna resa mig upp igen utan honom.

Jag ska upp till Töreboda idag och träffa Katalina. Ha en själv kväll och försöka komma på bättre humör, kanske gråta en skvätt tillsammans med henne, älskar min dvärg! <3