Vilse!

Hände en liten grej efter skolan då jag och Ida gick in till Töreboda och skulle köpa lite grejer tills inatt. När vi var klara där inne skulle vi vara lite "smidiga" och ta en buss tillbaka till skolan. Vi gick på en buss mot Halna som sedan skulle leda vidare till skolan. När vi var mitt ute i ingenstans så säger Ida helt plötsligt att vi ska gå av och vi går av på nått ställe som hette Habo (jag vet det låter som godis...?). Jag frågar henne varför vi gick av där och hennes svar var jag vet inte... Då får ju jag lite smått damp och ställer mig och börja skrika på henne (oseriöst asså). Nästa buss skulle komm om 45min och det var iskallt ute och vi trodde inte att Halna låg så bort så vi börjar gå. Det slutar med att vi går 4km och stannar vid Månsarud, nått random ställe och väntar på bussen där. Då var det fortfarande en halvtimme kvar ungefär. Jag tappade känslen totalt i mina fingrar och sen blev jag så jäääävla kissenödig. Grottmänniskan Ida gick ju i skogen såklart! Trots att jag trodde att vi skulle dö så var det fett roligt och när bussen väl kom och vi sedan kom tillbaka till skolan bara vi hoppade ur bussen och skrek av lycka! Den bästa stunden i mitt liv var att komma upp i pentryt och slänga mig på golvet och tacka gud att jag fortfarande levde. 
Jag vet att det kommer bli mycket mer såna där upplevelser tillsammans med Ida och det ser jag fram emot!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0