Kalo.blogg.se

Nu helt plötsligt så fick jag sån lust att bara skriva. Bara skriva ut allt jag tycker och känner. Jag satt och kollade igenom facebook lite och sen gick jag in på mina bilder och kolla runt lite som jag brukar göra när jag har tråkigt och helt plötsligt slog det mig, fyfan va jag är bra! Jag är så stolt över mig själv! För första gången i hela mitt liv kan jag verkligen skrika ut att jag är bra. Jag menar jag har kommit så långt i livet och det var inte längesen jag gick i grundskolan och var totalt hatad av 90% av eleverna på skolan. Jag menar medans alla fortfarande är kvar hos sina familjer i området där man föddes och levt hela barndomen, så är jag ute i riktigt livet! Fan jag bor i en lägenhet med min pojkvän 8mil ifrån där jag föddes och går en helt annorlunda utbildning än dom gamla tråkiga samhäll, handel, natur, osv... Istället är jag fri. Jag lever exakt så jag vill. Det är så knäppt hur livet kan ändras på bara några månader.

Nu är lever jag upp till de kraven jag har om livet. När jag tar studenten drar jag vidare, bort ifrån Töreboda och till nått nytt ställe. Medans jag tror att dom flesta kommer vara kvar i sina barndoms områden och sedan leva ett patetiskt liv där. Så mycket... vad ska man säga.. dumt? har hänt mig och händer mig fortfarande men jag har tagit mig igenom allt och vuxit. Efter allt bråk, alla idioter, alla sjunkande betyg, allt väsen runt omkring mig så har jag tagit mig upp! Ni som försökte bryta ner mig i skolan och du som förstörde min familj hoppas ni har ett bra liv för ni kommer ha det tufft efter all skit ni satt alla andra i!

Det här är sånt jag kom på en söndags eftermiddag.